NOVELL.

Det va en mörk lördagskväll och klockan hade precis slagit över midnatt. Caroline går helt själv i den lilla byn och känner några vattendroppar rinna ner längs hennes kind. Ända sen hon gick ifrån festen så har hon kännt sig iaktagen och förföljd, hon vänder sig om några gånger men kan inte så något annant än mörker. Hon tar upp sin mobil för att ringa sin kompis, då märker hon  att hennes batteri har tagit slut på mobilen och lägger därför ner den i fickan igen sen börjar hon små springa. Efter ett tag känner hon en knuff i ryggen och hon faller handlöst ner på marken, hennes händer bli helt uppskrapade. När hon försöker vända sig om då ser hon en skymt av en skugga som blir tydligare och tydligare,  det är Joel hennes killkompis hon ser. hon får ett slag med något hårt i huvudet sen blir allting svart.

Carolin vaknar upp i några buskar en bit ifrån där hon blev knuffad, hon kollar runt överallt men Joel syns inte till. Hon kan knappt röra sig och hon känner hur blodet rinner ner ifrån hennes huvud , hennes  nya klänning är helt sönder riven och hon känner hur skrapsårened svider på händerna.  Hon försöker att resa sig upp, men känner bara smärta.Hela huvudet dunkar, och det gör fruktansvärt ont i hennes underliv. Caroline förstår direkt att hon har blivit utsatt för våldtäkt.  När hon har legat ute i den kalla busken i över en timme så bestämma hon sig för att försöka ta sig hemåt.  Efter en lång och kämpig väg hem står tillsist Caroline innanför sina dörrar hemma i lägenheten. Hon tar sig sagta men säkert in på toaletten, ställer sig i duschen tvättar av sin kropp som är så smutsig och sårig. Hennes sår i huvudet har slutat blöda men en stor blå bula kommer så småningom komma fram.  Caroline börjar tvätta sig underliv med tvål för att få bort all den äckliga sperman som har runnit ner längst hennes ben.  Hon går ut ur duschen och kollar sig i spegelen,  hon ser hur hennes blåa ögon skymms av smärtfyllda tårar och hon förstår inte hur en människa kan vara så känslolös och inte bry sig om hennes smärta, utan bara om sin egna njutning.

Dagarna går och Caroline berättar inte för någon om sin hämska upplevelse. Bular i huvudet har börjar lägga sig, men hon har försökt att dölja den med hjälp av sin lugg. Dom senaste dagarna har hon bara burit  mjukis byxor  och stora hoodtröjer som kan dölja hennes kropp, hon har undvikit att kolla sig i speglar och har även inte svarat på några telefonsamtal.  Caroline har inte kunnat sova på flera nätter och den hämska upplevelsen spelar upp sig i hennes huvud om och om igen. Det ända hon tänker på är ; tänk om jag inte hade gått i klänning, eller tänk om jag inte hade druckit lite vin. Då kanske detta aldrig hade hänt. Carolines Psykiska smärta är nu mycket värre än den fysiska, och hon vet inte vad hon ska ta sig till. Den smärtan hon har upplevt  är svårt att beskriva med ord. Att bli skadad och utnyttjad för någon annans behov är ingenting som någon tjej någon gång ska behövas utsättas för.  Carolines sociala liv har helt enkelt förstörts.  Joel, en kille som skulle framställa sig vara hennes bästa kompis visade sig att svara ett svin, rent ut sagt. Hur skulle hon någonsin kunna träffa han igen? Caroline funderade mycket och länge på om hon skulle gå till polisen och sätta dit sin bästa vän för våldtäkt, eller om hon bara skulle låta det vara. För det va ju kanske hennes fel nämligen som att hon valde den korta klänningen just den kvällen.  Hon lägger sig framför tv och just då kommer efterlyst. Hon tycker egentligen om det pogramet och tycker att det är väldigt intressant, men caroline tycker inte att det är rätt tillfälle att kolla på det just nu. Men just när hon ska sappa över så börjar Hasse Aro efterlysa en våldtäks man som ska hålla sig i samma trakter där hon bor och där hon själv råkade ut för just våldtäkt. Caroline känner kalla kårar längs hela ryggraden och blir helt stel. Kunnde det va Joel som har utsatt yterligare fler kvinnor för våldtäkt? Hon börjar gråta innan det övergår  till ilska. Hur kunnde hon va så egoistisk ? Att hon bara tänkte på sig själv hela tiden, och inte dom andra tjejerna som kunnde råka ut för samma sak. Utan att tänka så tar Caroline upp telefonnen och slår nummert till polisen, en ung kvinnar svarar och Caroline berättar hela sin historia ifrån börjar till slut.

I slutet på dagen så blev Joel gripen.  Och efter någon månad blir han dömd för våldtäkt på två  flickor och får därför straffet på 4 års fängelse. Caroline är nöjd med sig själv, och hoppas att Joel verkligen får känna en liten den av dena smärtan som hon och den andra flickan har gått igenom dom senaste månaderna igenom att älta historian i polisförhör och även i rättegången om och om igen.  Caroline kommer aldrig att glömma den natten då hon blev medvetslöt och våltagen,  livet går vidare, men smärtan inom sig kommer hon alltid att bära med sig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0